Kontakt
10 mars 2014

Jag hade mött mästarnas mästare #Blogg100 9 av 100

Vi sitter vid ett vackert dukat bord i herrgårdsmiljö. Snaps till förrätten och rikligt med vin till middagen. Så är det alltid på de här konferenserna. Männen kring bordet har hängt av sig sina kavajer på stolsryggarna. Det gjorde de som på givet tecken när VD gjorde det. Stämningen är god, fräckisarna haglar och emellanåt blir samtalen också något djupare.

Det är bara en sak som känns lite olustig. Det är ingen som pratar med mig. Det är faktiskt som om jag inte var där, som om jag vore osynlig. Emellanåt passerar naturligtvis någon potatiskarott och vin hälls upp i mitt glas, men det är ingen som bemödar sig om att dra in mig i samtalet. När kvinnor nämns är det i nedsättande och förlöjligande ordalag och eftersom jag är den enda kvinnan där, så känner jag mig mer än utsatt.

De hänvisar ofta till det någon av dem sagt tidigare under kvällen. Det är både saker som rör jobbet och mer privata ämnen. Ingen sätter in mig i vad det handlar om. Medvetet eller omedvetet så undanhåller de information för mig.

Jag förstår att om jag säger något, är det lätt att även jag blir direkt förlöjligad. Och säger jag inget, så är jag tråkig och sipp. Hur jag än gör, så gör jag inget rätt.  Dubbelbestraffning.

Och det värsta av allt, jag känner mig så oerhört generad. Som om allt vore mitt fel. Om jag bara hade sagt ja till det där bastubadet, om jag bara hade fortsatt att vara så där käck och glad i stället för att tjata på om att jag behövde en budget för att kunna driva min avdelning och göra mitt jobb. Jag kände mig skyldig till att det blivit som den blivit, men framför allt skämdes jag över att jag var så fruktansvärt inkompetent att jag hade försatt mig i den här situationen.

Jag hör verkligen inte till dem som har svårt att prata för mig, se positivt på saker, ha roligt och skratta. Men vid den här tidpunkten är det annorlunda. Jag har mött mästarnas mästare på härskartekniker, men det förstår jag inte. Året är 1999 och jag har aldrig hört begreppet ens.

Jag tänker, att det finns många därute idag som har det som jag hade det då. Det minsta jag kan göra är att sprida informationen om härskarteknikerna och uppmärksamma dem när jag ser dem användas.

Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning och Påförande av skuld och skam.

Fem stycken. Lätta att komma ihåg, svårare att upptäcka, men nödvändiga att identifiera. Bara vi hjälper varandra.

 

Copyright © 2022 – 2024 Ärligt Talat. All rights reserved. Hemsidan skapad av AlizonWeb AB.
cross