Idag blev historien verklig för mig

Min dotter går i nian och i oktober åker vi till Krakow med hennes klass. Det har i sin tur lett till att jag nu vet att några av de soldater som finns på farmors gamla bilder från Falun och tiden för Andra världskriget, var med och bidrog starkt till att ishockeyn fick sitt genombrott i Dalarna. Dessutom. Deras plan håller på att bärgas ur Östersjön. Nu. Allt hänger ihop.
Läs Mer…

Släppa taget

Så otroligt lätt det är att hamna i tänk som egentligen inte handlar om mig själv, utan om att andra inte beter sig så som jag hade hoppats eller förväntat mig. Det vill säga, sådant som jag inte kan påverka. Eller har att göra med, för den delen.
Läs Mer…

Omfamnar min ilska

Omfamna din ilska, säger terapeuten glatt. Den är en styrka! Hon har rätt. Men jag är så ovan. Ja, inte vid att bli arg, men vid att visa det utåt och dessutom tillåta mig att fortsätta vara arg. Jag ska ju vara så jäkla trevlig. Bli lite klädsamt arg, tydligt säga ifrån och så var det klart! Ilskan borta!
Läs Mer…

Jag tvättar bort idioterna

Mitt hem är min borg. Fast jag har egentligen svårt för alla liknelser som för tankarna kring krig. Och om mitt hem är en borg får det mig att tänka att jag inifrån borgen ska slåss mot fienden utanför. Jag vill inte slåss.  Men ja, jag vill ha ett fredat rum. Jag vill ha ett rum där bara jag och min familj finns till i just detta nu. Självklart är det de sociala medierna jag tänker på.
Läs Mer…

Back to basic

Det är verkligen som om en sten fallit från mina axlar. Att det skulle ta sådan tid att inse vad det var som felades. Efter två år har jag äntligen insett vad jag saknade. Jag delar min tid mellan en deltidsanställning på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och mitt företag Ärligt Talat. Det blir en del saker att hålla reda på där. Deadlines i jobbet, möten, någon konferens, kurser som ska hållas i företaget, föreläsningar och deadlines i det egna skrivandet. Jag är ensamstående, eller enastående snarare, förälder med en bra medförälder i Violens pappa. En del saker att hålla reda på
Läs Mer…

Hej igen, bloggen…

Jag: Okej, så jag har försummat dig. Men det har varit lite mycket, förstår du. Bloggen: …Jag: Du… förlåt! Så jag är inte perfekt, men jag jobbar på det. Jag lovar. Jag jobbar på att acceptera att jag inte är perfekt. Jag: Du vet… jag tänker att om jag ska vara med dig, så ska jag vara det varje dag. Allra helst varje dag i hundra dagar i sträck. Och så orkar jag inte leva upp till det och då blir det ingenting i stället. Bloggen: Jag har inte sagt att du måste vara med mig jämt…Jag: Nej, jag vet.
Läs Mer…