Superkalla godisar blir som frigolit

”Snart får ni provsmaka allihop. Jag lägger ner godissvamparna här – det är flytande kväve och 200 minusgrader!”
Barnen sitter som ljus – ja, vi vuxna också för den delen – och lyssnar till den unga mannen i vit kemistrock. Efter svamparna åker tulpaner ner, och studsbollar, och metallkulor.
Det är sportlov på Universeum i Göteborg och barnens ögon riktigt glittrar när de engagerar sig och gissar glatt på hur den oerhörda kylan ska förändra de olika sakerna. Tulpanerna blir så krispiga att de faller i smulor bara vi nuddar vid dem, studsbollen slutar studsa och godissvamparna smakar gott, men känns som frigolit.
Killen i kemirocken står högt i kurs hos såväl barn som vuxna där han medryckande berättar om molekyler som drar ihop sig och söker sig tätt intill varandra när det blir kallt. ”Precis som vi gör.”
Tänk vad det går att göra mycket roligt av kemi! Och de flesta ungar gillar såna här experiment. Men någonstans på vägen tappar vi dem;
det är väldigt få som vill plugga kemi på universitetet idag. Det är ännu färre som vill plugga kemi med livsmedelsinriktning. Det är så synd, för det behövs.
Någonstans tappar vi vår nyfikenhet och lekfullhet. Det är tur att man får tillbaka en del av det sådana här dagar.

 

Kategorier: Okategoriserade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tio + tre =