Av någon anledning bestämde jag mig för att lämna skrivbordet (jobbar hemma idag) och entusiasmera dottern till att baka semlor. Det är trots allt Fettisdagen idag.
Eftersom det bara var hon och fadern som skulle äta semlor, bestämde jag mig för att baka en liten sats. Väldigt liten, en kvart av en normal. Här vägdes och mättes det på längden och tvären, men jag måste säga att degen blev väldigt konstig... Inte jäste den ordentligt, heller...

Skam den som ger sig. Bullarna bakades ut och sattes på jäsning. De blev något större i omkrets och kanske, tja, ska vi säga tre millimeter högre.

Men, som sagt, skam den som ger sig. Fantastiska underverk kan ske i en ugn. Tror jag.
Det enda som hände i vår däremot, var att jag glömde bort dem. Det gick sådär...

Men jag tänkte att, skam den som ger sig. Med lite mandelmassa, grädde och florsocker kan man rädda det mesta här i världen.

Så jag skar lock, gröpte ur, fyllde, vispade, spritsade och pudrade och - voilà!

Så vad lär man sig av detta? Jo, skam den som ger sig!

 
Och så är det inte så himla dumt att ha en kvart till ICA, heller, trots att man bor på landet...

Blogginlägg 13 av 100
#Blogg100