Lucka 4: Aftonbladet eller Expressen…

LUCKA 4

Jag hör någon säga på radio: men kör valet direkt, vet ja! Folk vet ju vad de tycker, de har precis röstat.

Jag tänker: pyttsan!

Folk vet inte alls vad de tycker. I alla fall inte jag. Eller jo, jag vet vad jag tycker, men inte vilket parti som tycker som jag. Det var ett tungt jobb att bestämma sig i september, för att inte prata om maj, innan dess. Och nu ska jag gå igenom alltihop en gång till.

Jag känner mig som Gösta Ekman i sketchen om att välja kvällstidning och jag tror inte att jag är helt ensam. Och så tänker jag att det är ju bra om alla de som inte tycker som jag, tar chansen att ändra sig nu, så att fler tycker som jag och vi får en vacker värld. Men så lätt är det kanske inte? Att världen blir en bättre plats om alla tycker som jag?

Jag gör mig ytterligt bra som köksbordsagitator. Där vid bordet – tämligen oemotsagd – kan jag presentera de klokaste tankar, dra de smartaste resonemang och hitta avgörande svagheter hos motståndare. Men att jag, på riktigt, ska vara med och påverka hur vi ska ha det… Det gör mig faktiskt ganska rädd.

Tänk om jag väljer fel. Tänk om just min röst blir avgörande för en linje som i backspegeln om hundra år visade sig vara just det som satte krokben för Sveriges framtid. Ett av alla dessa klipp som poppar upp på Facebooksidan visade en film där Jim Carreys röst läser klokheter till vackra bilder. Ni vet såna där klokheter som verkligen gränsar till floskler – typ carpe diem – men som man ändå behöver bli påmind om emellanåt. Jim Carrey är dessutom inte en av mina favoritskådespelare, så det var ett tufft utgångsläge, kan man säga.

Men på slutet säger han något så bra, om att vi alla har ett val i varje situation. Vi kan välja att reagera med glädje eller med rädsla. Det där stämmer helt överens med hur jag skulle vilja agera och reagera. För när jag agerar med glädje och tillförsikt säger hela kroppen att jag gör helt rätt. När jag är ängslig och orolig så knyter sig alltihop och jag vill helst krypa under en filt och överlämna allt åt er andra.

Så – djupt andetag – jag ska självklart gå till valurnan i mars igen och jag ska göra det med framtidstro och tillförsikt. Och även med en liten bön om att fler än jag tar glädjen som utgångspunkt, hellre än rädslan.

Logga_Blogg24#blogg24 – 04

Kategorier: Okategoriserade.

Kommentarer

  1. Att något parti till hundra procent skulle motsvara det man tycker finns inte på kartan. Man får sympatisera med det som ligger närmast det man själv tycker även om man inte gillar allt det partiet står för. Och rösta därefter.

  2. Ohh, vad jag har saknat att besöka din blogg. Så fantastiskt insiktsfullt, men framförallt välformulerat. Jag vill också kunna uttrycka mig som du gör. Jag inser att jag har kommit till ett läge där det blir mer kvantitet än kvalitet – skärpning helt enkelt.

    Tack för att du ständigt vänder på perspektiven och generöst bjuder på dina egna smått oroliga funderingar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 − ett =