Lucka 18: Det Ordnar Sig Alltid

LUCKA 18

Väninnan A har alltid varit härligt kreativ, sytt påslakan med vågor, där ett gäng ankor guppade omkring, fastsatta med kardborrband, morgonrock som hade en stor elefant på ryggen och snabeln lojt svängande löst. Man kunde sticka ner den i rockfickan om man ville. Ja, så det var säkert hon som kläckte idén, där i mitt köket i min lilla lägenhet på Abbekåsgatan i Malmö.

Året var 1988. Några mil norrut skulle Båstadtennisen äga rum och vi skulle finnas på plats och sälja roliga t-tröjan och myntbollar. Jodå. Vita t-shirts beställdes och så satt vi och målade tennisrack på dem. Därefter målades flirtkulor i tennisbollsgrönful färg. För att de skulle torka fortare satte vi in dem i mikron. När de var torra målade vi svarta linjer, satte på en bit kardborrband och den andra halvan av kardborrbandet fäste vi på tennisracket på t-tröjan. Så där, en 3D-tröja!

Myntbollen var en tennisboll som vi sågade en skåra i. Dessutom borrade vi ett hål längst upp, så att vi kunde knyta fast ett snöre i den. Voilà! Nu kunde man med ett lätt tryck på bollen, få en glipa i den och lägga ner lösa mynt, golfpeggar eller vad man nu ville förvara i den. Perfekt!

Återstod då bara själva försäljningen. Vi var två frejdiga tjejer på 26 år, som hade lånat mina föräldrars Saab och nu körde vi upp till Båstad fnittriga och förväntansfulla. Hur skulle vi göra när vi väl kom fram? Asch, det ordnar sig alltid!

Det var vårt motto: Det ordnar sig alltid. Vi döpte vårt oregistrerade företag till DOSA – Det Ordnar Sig Alltid.

Och det gjorde det ju förstås, i mångt och mycket. Men det är klart, om vi hade gått igenom mer hur vi skulle göra, var vi skulle stå och sälja och vad vi skulle säga, så hade det gått ännu bättre. Det visade sig att såväl A som jag hade räknat med att den andra skulle vara den som skulle våga ropa: Exklusiva Båstadtröjor till salu! Kom och köp! Handgjorda t-shirts!

– Börja du!
– Nää, jag törs inte, kör du.

Som jag minns sålde vi bara till en tysk familj och de köpte ganska mycket, typ tre tröjor och två myntbollar. Sedan ställde naturligtvis släkten upp och handlade när vi kom hem igen.

Men tänk, någonstans i Tyskland finns det faktiskt någon som kanske fortfarande bär vår t-tröja med en gulgrön flirtkula vippande i ett kardborrband. Och här i Sverige jobbar jag med att coacha och inspirera dem som tycker det är läskigt att stå och prata inför andra.

Det ordnar sig alltid.

Logga_Blogg24 #blogg24 – 18

Kategorier: Okategoriserade.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

arton + 8 =