Kontakt
13 februari 2014

Grattis SJ - nu har ni retat upp mig ordentligt

I sorg, frustration och ilska skapar man som bäst, sägs det. Håll i dig - jag är full av allt detta.

Efter gårdagens begravning av en mycket kär vän, blev nattsömnen dålig. Så på morgonen beslutar jag mig för att ta tåget istället för bilen den 30 mil långa resan. En synnerligen klok idé, som jag innerligt ångrade resten av dagen.

På tåget informerar jag konduktören, förlåt tågvärden, om att jag ska byta tåg i Örebro och åka vidare till Krylbo. Han noterar. Tåget får stanna 10-15 minuter på grund av banarbete i kombination med mötande tåg och brist på dubbelspår. Jag börjar bli orolig för min anknytning, men ingen information kommer i högtalaren.
Tåget kommer in någon minut efter att min andra tåg skulle ha gått, men jag har ju inte hört något, så förmodligen väntar de in? Jag rusar ut, hugger tag i närmaste kond...tågvärd för att få veta att Krylbotåget fick åka iväg för att ge plats åt det tåg jag kom med. Men hallå!!!

I SJ-butiken får jag hjälp av en engagerad SJ-personal. Hon ringer högre makter, försöker få till en lösning och får bara nej nej nej. Det enda som erbjuds mig är en rutt som fördröjer min ankomst med tre timmar. Efter att ha kolla biluthyrningsfirmor, är det vad jag får nöja mig med. Jag får ombokad biljett via Västerås och Sala med 40-50 minuters väntetid på varje ställe. Kommer fram till Krylbo en halvtimma innan jag skulle ha tagit tåget hem.

Kvinnan i SJ-butiken gjorde vad hon kunde. Att jobba i ett företag som anser att kunden får betala för företagets bristande interna kommunikation, måste vara fruktansvärt frustrerande. Hoppas du blir chef, så det blir ordning på SJ, sa jag till henne.
-Fast jag blir ju arbetslös istället. SJ stänger bemanningen här, suckade hon.

Det finns flera saker som upprör mig här, förutom det rent personliga ståhejet med att få hela arbetsdagen förskevad:

1) SJ som ständigt minskar den mänskliga närvaron på stationerna. Nej, alla människor har inte datorer eller smartfånar med sig. Och även om man har det, när man blir strandsatt någonstans ute i landet är det inte så himla enkelt att tänka kreativt och hitta lösningen.
Ringa SJ? Ja, men då får de där telefonköerna kortas ner betydligt!
Eller är det kanske tänkt så att vi själva ska ansvara för att kolla anknytningar, leta upp konduk...tågvärden för att resonera om hur vi ska lösa det här med förseningen redan på tåget? Ja, men då får SJ öka antalat kon..tågvärdar betydligt!

2) Bristen på kommunikationer vid sidan av stambanan. Idag känns det som att, om jag är så jävla dum att jag vill åka till en mindre stad på landsbygden i stället för att Göteborg-Stockholm - ja, får jag skylla mig själv.

Vi är fast i ett Moment 22: svårigheterna att verka på landsbygden gör att allt fler flyttar till storstäderna. Allt mer centraliseras till storstäderna och därmed minskar resurserna till landsbygden, där det ju ändå bor så få. När SJ inte längre kör vissa sträckor, tar andra bolag vid. Och förmodligen konkurrerar de om vissa sträckor och någon vinner och jag får billigare biljett eller... Men så här tänker jag:

Jag skiter fullständigt i vem som är ansvarig för att kommunikationerna inte fungerar, vare sig mellan tågen eller mellan människorna. Jag vill bara kunna lita på att de som bestämmer, ser till att jag betalar tillräckligt med skatt för att de ska kunna lösa problemet. Basta!

Nu är det så, att jag har lärt mig av min kloka väninna, hon som jag begravde igår, att man aldrig ska ge vika för sånt här. Får man dåligt hotellrum, så byter man. Blir man dåligt behandlad, så bråkar man - för det finns alltid handlingsplaner över för kunder som bråkar.

Grattis SJ - vi hörs!

IMG_0478[1]

Copyright © 2022 – 2024 Ärligt Talat. All rights reserved. Hemsidan skapad av AlizonWeb AB.
cross