Ett helt okej kedjebrev

Ända sedan jag var liten har jag haft svårt för kedjebrev. Då kom de dessutom i brevlådan. Lyckan var stor över att få post, men så kom det där vidhängande villkoret. Skicka vidare brevet till fem kompisar och ett hästvykort till den som står högst upp på listan, så får du 100 tillbaka inom ett par veckor. Och jag skickade, men inte sjutton fick jag några hästvykort, inte. Jo, ett kanske.

Nu var jag ju inte särskilt förtjust i hästar ändå, men nej, jag tyckte inte om det där med att få något positivt, som sedan villkorades. Ännu värre tyckte jag om att behöva få med mig andra på det.  När e-posten kom började receptbreven att komma, och ett om pocketböcker. Idag går kedjebreven via Facebook, men jag är över 50 och har lärt mig att artigt, men bestämt säga: nej tack, jag är inte med, du får skicka ditt brev till någon annan.

Men så dök det upp något helt annat på Facebook. Det började ”Efter alla tragedier som har hänt, och händer, behöver denna värld all vänlighet som den kan få. Jag deltar i ”Pay it forward-initiativet”.
Om jag ”gillar”
och skriver ”Jag är med”, är jag en av fem som får någon trevlig överraskning under det här året. Och så ska jag sätta samma meddelande på min sida och ge en överraskning till fem av mina vänner som ger tummen upp och deklararerar att de är med.

Här får jag själv välja om jag vill vara med. Bara en sån sak! Jag kan till och med välja att bara uppmuntra initiativet genom att trycka ”gilla”, eller gå med helt och hållet.

För en tid sedan såg jag min idol professor Hans Rosling när han beskrev varför ebola kan bli en sådan katastrof, och det var just för det sätt som den sprids, hur snabbt den kan förgrena sig och sprida sig till fler och fler. Se klippet här.

Då tänker jag, att det är ju precis samma sak med den här Pay it forward-aktiviteten. Fast tvärtom! (Pay it forward är för övrigt en lysande film med bland andra Helen Hunt och Kevin Spacey i huvudrollerna.) Jag ska sprida glädje till fem, som i sin tur kommer att sprida glädje till fem vardera, som i sin tur… Ja, du förstår. Jag har redan börjat fundera över vad jag ska överraska mina fem med. Redan där känner jag att det här ”kedjebrevet” gör verkan. Man mår ju så bra av att tänka på trevliga saker!

Det här kan faktiskt bli bästa lyckovågen över jordklotet och den vågen är jag gärna med och bidrar till!

kedjebrev

 

 

PS. Skulle du nu höra till dem som inte sett den här statusuppdateringen hos någon av dina vänner och är lite ledsen över att du inte kan delta, så skulle jag råda dig till att helt enkelt skriva av texten i min bild och starta en egen våg. 🙂

Kategorier: Okategoriserade.

Kommentarer

  1. Å ja, vad jag håller med dig. Det är som att i slutet av fina kedjebev så kommer ett krav som helt plötsligt tar bort glädjen och det fina i budskapet. Just nu cirkulerar ett sådan inlägg på FB angående våra vänlistor på FB. Idén är kul att få höra om hur vi har träffats, men så kommer uppmaningen och kravet i slutet av inlägget och då går luften ur mig. Kärlek och vänskap ska inte vara kravfyllda 😉
    http://www.swedishlifedesigner.com/blogg-20408451

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tolv − 8 =