Hakar på Pokémon Go-trenden

Dag 130

Ibland hakar jag på saker utan att riktigt ha funderat på varför. Och då anser jag mig ändå inte tillhöra de mer påverkbara eller trendkänsliga…
Det började med en förfrågan från en av mina vänner. Eftersom han brukar veta det mesta om kommunikation svarar jag ja. Nu har jag laddat ner appen Kiwi. Och fattar inget.

Okej, så det är en app “där du kan ställa intressanta frågor till dina vänner”. Okeeeeeej…?
Hittills har jag fått frågorna: Vad njuter ni mest av på sommaren? Do you trend to judge current partners on past relationships? Do you believe in love?

Jamen det sistnämnda kunde jag ju svara ett tydligt ja på. Klart jag tror på kärleken, annars skulle jag ju inte kunna ha något hopp om den här världen över huvud taget. Men den här appen… Vad har den för syfte? Jag fattar inte grejen.

Då verkar den nya superflugan Pokémon Go vara kuligare. Violen är naturligtvis i full gång redan. Di där unga har ju inte så långa startsträckor när det gäller nya saker… Pokémon Go är en slags jakt på virtuella figurer som syns på en GPS-karta. Typ. Det innebär att telefonen är igång, som förut. Dottern stirrar ner i skärmen. Som förut. Men hon låter väldigt mycket roligare: “Åh! Där är en, kolla! What?! Det sitter en i mitt knä?! Den pickar på mig! Den pickar på mig!! Hah, där fick jag den! Där borta, en till, en blå, kom vi springer!”

Väninnan A konstaterar glatt ironiskt att Pokémon Go har lyckats med det hon under 16 år misslyckats med, nämligen att få barnen att såväl vilja umgås med varandra, som röra på sig. 🙂 Och jag tänker, att det är väl precis så här det är, det är sällan som något är enbart av ondo – såsom mobilanvändandet eller dataspel över huvud taget. Jag är helt övertygad om att det kommer att utvecklas massor av funktioner och appar till våra telefoner, som kommer att stimulera oss på ett sätt som vi inte tänkt på tidigare.

Självklart häcklas Pokémon Go-spelet och jag skulle gissa på att ungefär 99% av dem som häcklar, inte har testat det. Men så är det med Facebook också, de flesta som är skeptiska till det har det heller inte. Precis som i all kommunikation handlar det om att se och förstå syftet med det vi förväntas göra. Har vi inget behov av att nätverka, hålla koll på vad kompisarna gör eller bara snacka skit, så finns det ju ingen anledning att ha Facebook.

Nu har vi som gillar Geocache hittat en ny form av utomhuslek – strålande! Den där kiwin, däremot, den kan fara och flyga bäst den vill.

Kategorier: Familjeliv och Motivation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sexton − två =