Kommunikation i sin tydligaste form

Kategorier: Jämställdhet och Kommunikation.

Han kör om mig i ett tätbebyggt område på en 50-sträcka, i höjd med utfarten från en badplats på årets och landets hetaste dag. Han kör om mig i en hastighet av säkert 80 kilometer i sin blänkande Mercedes. Min reaktion är inte genomtänkt, men ärlig.

Han kommer från ingenstans, flygande över backkrönet bakom mig. Själv kör jag en VW Golf Plus utan luftkonditionering. Så på årets varmaste dag kör jag med sidorutan helt nere.  Vilket gör Mercedesens uppdykande än mer chockartat, den liksom tar sig in i min kupé. Det gör det dessutom väldigt enkelt för mig att utföra den helt spontana och från hjärtat komna gesten i form av en helt uppsträckt arm utanför rutan, krönt av ett spänstigt sträckt långfinger.

Det får en omedelbar effekt. Bilens bromslysen tänds och föraren kör åt sidan och väntar in mig. Jag tuffar på i mina 52 kilometer i timmen och samtalar glatt vidare med mina medpassagerare som är två fjortonåringar i baksätet och en ung kvinna i passagerarsätet. Den manliga förare blänger på mig genom sin bilrutan när vi åker förbi. Det bekommer mig inte. Jag förklarar för de andra i bilen att han förmodligen blev ordentligt arg eftersom jag gav honom fingret, men att det var det värt för maken till idiotkörning hade jag sällan sett.

Nu håller han istället en exemplarisk fart hela vägen, ligger kanske aningen för nära baken på min bil, men håller samma stadiga och hyfsat lagliga takt som jag. 72 kilometer i timman på 70-sträckan och lugna 50 i nästa tätbebyggda område och sedan 74 kilometer i timmen de sista tre kilometerna hem till mig. Ja, jag erkänner, jag ligger ofta några kilometer över fartgränsen på vägar med hastighetsbegränsningar över 50.

Jag kokar fortfarande vid tanken på vad som hade hänt om flickan i röda huset på vänster sida om vägen hade kommit uttraskandes för att för att gå till badplatsen. Eller om det kommit några barn på cykel och svängt ut från badplatsen. Då när han körde förbi i sin vansinnesfärd. Eftersom jag bor mitt i en kurva och på vänster sida, så kör jag in till kanten för att släppa förbi Mercedesen. Den stannar också. Bredvid min. Alltså mitt i vägen mitt i en kurva. Förarens brist på körvett förnekar sig liksom inte. Han har inte förstått att han inte är den ende idioten på vägarna.

Han vill prata, förstås. Eller. Nä. Han vill skälla.
– Gav du mig fingret?
– Japp. Du körde som en idiot, körde om på 50-sträcka i säkert 80 kilometer i timmen. Det bor barn där.
– Du, jag tar ansvar för mina handlingar.

Alltså. Den repliken. Det är nästan det bästa jag har hört – eller snarare värsta. “Jag tar ansvar för mina handlingar”, när man kör som en besatt i ett område där det skyltas till badplats. Fast han själv har barn i bilen.
Eller det var det värsta jag hade hört tills han säger nästa grej.
– En kvinna i din ålder ska inte göra så.

Åh. Det är då jag inser. Den mannen känner inte mig. För är det något jag inte gillar, så är det när någon talar om att jag inte bör göra si eller så eftersom jag 1) är kvinna 2) har fel ålder… Vår konversation fortsätter, men är inte värd att upprepas eftersom det enda vi gör är att vidhålla – från min sida – att han körde för vådligt, att jag hade blivit rädd, att fingergesten kom från hjärtat och att jag skulle göra om det. Och från hans sida att han gör som han vill, men att jag borde skämmas. Hans hustru som också är i bilen tittar på mig och himlar med ögonen, nickar medhållande när jag säger något och försöker lugna sin man.

Han avslutar med: Har din mamma lärt dig att ge fingret?
Det tyckte jag ändå var lite fint. Att han tog med mor i det hela. Nu var inte fingret någon gest som användes när jag växte upp, men hon har lärt mig att säga: P-Ö-S-M-U-N-K till bilister som beter sig illa. Synd att jag inte kom på det då. Men ofta är det svårt att hitta de rätta orden i stridens hetta.

Han hade ju inte förstått, att det är det som är det fina med jämställdhet och jämlikhet. Vi får bete oss precis lika idiotiskt allihop, oavsett kön. Och oavsett ålder. Fast jag vidhåller: ett uppsträckt finger kan omöjligt få lika hemska konsekvenser som fortkörning i ett barntätt område.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − 5 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.