Dag 120

Det finns få saker som kan göra mig så låg som att se ett okänt nummer på displayen,  lyfta på luren och höra en pigg ung människa säga: "Hej Anna-Karin!" Idag var inget undantag.
Men det blev något helt annat än jag befarade. För det första ringde hon från en tidning som jag har prenumererat på tidigare, och alltså är positivt inställd till från början. För det andra lät hon uppriktigt glad. För det tredje hade hon ett erbjudande som innefattade en träningsjacka, likvärdig den som jag var tvungen att offra i Göteborgsvarvet för några år sedan, när vädret slog om och jag höll på att dö av värmeslag.

Jag försöker också att inte vara otrevlig mot de unga säljarna som ringer. Jag är definitivt inte översvallande vänlig, men jag försöker i alla fall att avvisa dem tydligt och vänligt. Blir de däremot otrevliga i tonen, så lägger jag på. Men det är ofta unga människor och jag vet hur svårt det är att få tag på ett jobb. De sliter ont som säljare och det minsta jag kan göra är att åtminstone försöka visa lite hyfs. (Nej, det är inte alltid lätt.)

Så när den här unga kvinnan hade riggat om sitt erbjudande några gånger, så föll jag faktiskt till föga. 169 kr för jackan var faktiskt ett bra erbjudande. Även om jag hörde hur hon läste innantill, så hörde jag också hur hon kryddade argumenten.
- Och du vet, om du är ute och springer och blir så där helt trött efter fyra kilometer så du bara inte orkar en meter till, fast du hade tänkt springa fem kilometer. Då kan du bara titta ner på jackan, för den är så himla färgglad och fin så du kommer att bli jätteglad och då orkar du en kilometer till!
Men det var inte det som gjorde det här samtalet till ett som stack ut. När hon skulle ta mina kontaktuppgifter, så ville hon bland annat ha min e-postadress.
- Kontakt, snabel-a, arligttalat, alltså ärligt talat fast utan prickar och mellanslag, punkt nu.
- Haha, men okej, låter som en hemsida? Har du företag?

Välsignade flicka, hon kommer att gå långt, som ställer en fråga mer än hon behöver och därmed skapar kontakt på ett nytt plan.

- Ja, det stämmer. Mitt företag heter Ärligt Talat. Jag jobbar med kommunikation och måste säga att du är riktigt bra på det.
- Wow, vad kul! Vad gör du? Pratar du liksom om hur man ska stå, prata och så?
- Ja, precis. Jag föreläser om hur man står ut där framme, hur man blir säkrare på att prata och så föreläser jag om härskartekniker.
- Är det okej att jag delar med mig av din hemsideadress? Vi har ett nätverk vi som pluggar tillsammans. Vi läser ledarskap. Förresten, kan du komma till Stockholm och föreläsa? Det skulle vara kanon på vår skola!

Jamen, se där, det blev ju en jättetrevlig kväll! Jag kommer att få en jacka jag behöver, några nummer av en tidning jag gillar (fast inte brukar hinna läsa) och en kontakt på en skola i Stockholm som kan behöva mina tjänster.

Det kallar jag en helt okej avrundning på dagen. 🙂