Hoppsan, så pinsamt!

Dag 104
Vad halt det är ute! Jo, säkert! Jag druttade på ändan, jag – här hemma på tomten. Torkan har gjort gräset gult och såphalt. Det kändes onekligen lite snöpligt att känna hur fötterna bara försvann under mig! Och vad är det första jag gör?
Jo, studsar upp igen och tittar mig snabbt omkring. Var det någon som såg? Samtidigt som jag tittar mig granskande omkring borstar jag av mig gräset på byxorna och säger tyst för mig själv: Hoppsan! Så pinsamt!

Vilken löjlig reaktion det är! Inte minst om man, som jag idag, halkar omkull på sin egen gräsmatta på landet utan grannar. Och jag vet, att om någon hade varit med mig och denne hade frågat mig om jag slog mig, så hade jag lika snabbt svarat: Nejdå! Innan jag ens hade hunnit känna efter. Ramla omkull är pinsamt nog, att dessutom göra sig illa… nänä!

Första gångerna jag cyklade med cykelskor som klickades fast i trampan gjorde jag några snygga läggningar. En av dem var när jag skulle korsa en större landsväg, jag bromsade in mjukt, men kom på försent att jag satt fast och kände liksom i ultrarapid hur både cykeln och jag lade oss ner på ena sidan. Men studsade naturligtvis upp igen, rättade till cykelhjälmen och kollade snabbt att ingen hade sett mig.

Undrar vad det där bottnar i? Jag är övertygad om att jag inte är ensam om den och det är ju alltid en tröst. Kanske handlar det om att vi inte vill bli tagna på sängen mitt i vår sårbarhet? Kanske är det en reaktion från urminnestider? Kanske är det med omsorg om den som eventuellt såg, för att hen ska veta att hen inte behöver rusa fram och hjälpa till? Kanske är det inget annat än en helt ologisk och ganska fjantig reaktion. Ja, inte vet jag, men det får mig i alla fall att skratta varje gång det händer, för jag ser mig själv som i en tecknad film. Katten gör likadant, slår det mig just. Ibland missar han när han ska hoppa upp på någonting och det första han gör är att sätta sig ner och slicka sig om tassarna. Ungefär som om han ville säga: ”det var inte meningen att jag skulle hoppa dit i alla fall” eller ”va?! jag missat? nää, jag sitter ju här och gör en kattvätt…”

Nåväl, om du nu såg mig när jag halkade på gräset i kväll, så säg inget är du snäll – det var ju sååå pinsamt! 😉

Kategorier: Kåserier.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × fem =