Det sista matriarkatet

– Vi startar ett kollektiv för kvinnor, brukar väninnan E säga, när relationerna trasslar för oss. Sånt händer ju ibland. Och tanken är inte så dum. Tack vare SVT Play kan jag ta del av dokumentären Det sista matriarkatet. Den handlar om mosuofolket i sydvästra Kina där det fortfarande råder matriarkat.

Man lämnar aldrig sin mors familj och den äldsta kvinnan är familjens överhuvud, tills hon lämnar över till nästa generation.

Där tillämpas ”vandrande äktenskap”, som går ut på att kärleksrelationen liksom hålls vid sidan av allt. Om en kvinna och man får ögon för varandra, så träffas de på kvällen då han kommer till henne. När morgonen gryr går han igen. Oftast gifter man sig inte, men håller ofta fast vid en och samma partner. Slutar man att älska varandra, så slutar man att träffas på natten. Barnen märker inte av några separationer, eftersom de alltid bor hos sin mors familj.

Mannen arbetar inte för att försörja kvinnan, utan för att bidra till sin mors familj och sina systrar. Det innebär att ett kärleksförhållande aldrig belastas med försörjningsplikt. Män och kvinnor är jämställda och har sina respektive sysslor som alla är lika viktiga.

Mosuofolkets sätt att leva är primitivt, men tänk om deras syn på relationer skulle sprida sig? Då skulle vi i alla fall få färre splittrade familjer och fler kärleksrelationer med bibehållen spänning i  – den belastas ju inte av petitesser som hämtning på dagis, bråk om pengar och överfulla tvättkorgar. 🙂

 

 

image  30 av 100

Kategorier: En bättre värld, Familjeliv, och Jämställdhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 2 =