Ifall någon undrar, när det blev så där isande kallt idag, så har jag köpt pallkragar, jord och fröer.
Laddad till tänderna lastade jag ur grejerna i morse. Jag inser att jag borde hållit dem mer osynliga, kanske lagt över en presenning eller burit ett paraply över. Det gjorde jag inte och därför gick det som det gick; vädret slog om, kvicksilvret dök ner och nu är det nollgradigt med inslag av snöflingor i luften.

Så nu står allt och väntar, för även om fröerna förmodligen skulle överleva ändå, så vete sjutton om mina händer skulle ha gjort det. I stället för plantering blev det två väl påklädda promenader med vovven som barmhärtigt nog inte förstår att han förlorat mandomen, utan återigen har rest huvudet och studsar stolt vidare genom livet.

Detta är inlägg 45 av 100.
Varje dag i hundra dagar ska ett blogginlägg publiceras.
Initiativet kommer från Fredrik Wass som driver Bisonblogg och här kan du läsa mer om tankarna bakom just Blogg100 2017.